Nordic six hour cup (NSHC) deltävling 3. Till Falkenberg Motorbana är i snitt sex timmars restid för teamet, banan är på andra sidan landet bokstavligen. Har man rest så långt så vill man göra bra ifrån sig. Ett bra jobb på banan och att hålla ihop bilen mekaniskt till målflagg. Bilen som nu startar sitt tredje race någonsin har åtgärdats för alla kända fel, och gåtts igenom för att undvika fler överraskningar. Trodde vi.

 

Eeva sumerar racet såhär; “Min tur idag att ta starten, bambi på hal is-känslan i hela kroppen. Värmen i bilen, sprakandet i radion pga. trängsel på frekvenserna och min nervositet gjorde första turen i bilen till något som jag helst vill glömma. Men det ser jag som lärdom, vore dumt att glömma den erfarenheten eller hur? Jag måste hitta mig själv i körningen, den självkontroll och bedömningsförmågan behöver ju även tränas upp — från start till mål.
Falkenbergsbanan var en trevlig överraskning, den var kort, intensiv och klurig. En perfekt bana att öva på om man skulle få till träningstid där. Den har liksom lite av allt. Dagens sanning är att idag har vi inte haft mer än ett enda övningstillfälle med våran bil. Vi tävlar och tränar upp vår körning med bilen under tävlingarna. Jämför du med andra sporten så låter detta lite galet.
Hur som helt ger lilla Peggan bra respons, bättre än vad den har gjort tidigare. Peggan är inte snabbaste bilen på banorna, men är i god utvecklingsfas, hon och jag kan få till det, så även mina fantastiska teamkamrater har jag sett. Övning ger färdighet, That´s it!
Killarna i teamet gjorde återigen ett fantastiskt arbete, fick även hjälp av Peter från KMK när det såg som olyckligast ut. Så tacksam! Vi har hittat Peggans svaga sidor och vad behöver vi hålla koll på, måtte det hålla två tävlingar till, sen börjar uppgraderingen av Peggan. Och nej, det är inte bromsarna utan något helt annat…”

Dagens problem/överraskning var att bilen blev helt strömlös. Den här gången var det inte kabelbrott, nu gick huvudsäkring. Vid närmare eftertanke behövs den inte, så nu är det problemet ett minne blott.

 

Hanna som nummer två i dagens uppställning sammanfattar race 3 Falkenberg såhär: “Denna gång var det lång resa att vänta. En resa ner till Falkenberg i tryckande värme. Jag var fokuserad att köra som tvåa så när vi fick vetskap om att ER cupen kör kval och så även vi enligt schemat så kände jag mig oerhört ofokuserad på att eventuellt starta i kvalet.
Det visade sig dock på förarmötet att vi gick efter NSHC regler så kvalet blev den sedvanliga tränings/uppvärmnings varven för oss. Skönt! 
Eeva fick starta för första gången med rullande start, det gick utmärkt. 25 bilar var anmälda 22 kom till start, det var trångt på banan och i den första och typ enda kurva blev den en del närkontakt och även en del besök ut i sanden för vissa bilar.
ER kör helt andra bilar i helt andra klasser vilket inte alltid är positivt. Den fingertoppskänslan som finns i NSHC att köra schysst mot varandra fanns inte alls på samma sätt i ER cupens gäng och de ville gärna markera mot oss också vilka de var. 
Bilen rullade bra tills det var ca 4 timmar kvar och vi får höra av strömmen dött i Peugeoten,. Jenny blev inbogserad av 4-hjulingen och dessutom läckte något från den. Värsta scenariot är att oljetråget gått men sådan tur vi hade när det visade sig att det var spolarvätska/vatten. Dock fick mekar killarna kämpa med vad felet var på bilen, den ville bara inte starta. Med hjälp av “NSHC Peter” som tidigare jobbat med Peugeot och elektronik så kunde de lösa felet inom knappa 30 minuter. I slutet var vi 10 bilar kvar som kämpade för målgång, av dessa tror jag 6 var från NSHC 🙂 Jag fick äran att ta Peugeoten i mål och det var så underbar känsla! Nu väntar lite ledigt innan serien avslutas med sina två kvarvarande omgångar i augusti och september. Men först ska vi pyssla om bilen och se över vad som behöver beställas innan alla tar en välbehövlig semester.”

Att bilarna inom ER-cup och NSHC har helt olika tekniska regelverk och prestanda rådde inget tvivel om. Två liters begränsning och sen mer eller mindre ”fritt fram” ger helt olika prestanda, körstil på banan och antal tankningar. Det blev uppenbart trånga situationer när tankningsvarven skulle köras ikapp. Men härligt nog är racing en sport med solklara spelregler; kör hårt, håll spår, kör fair och koncentrera dig på dem fram för dig — Inte bakom dig! 

 

Såhär knyter Jenny ihop säcken kring helgen: “Lördagen den gav vi oss iväg från Stockholm mot Falkenbergs motorbana för vår tredje tävling i år. Ytterligare en ny bana för oss. Denna tävling skulle vi köra ihop med Er-cup, totalt 22 team blev vi som startade. På kvällen gick vi tjejer runt banan och försökte se vilka spårval vi skulle ta. Vi besiktade bilen och anmälde oss på lördags kvällen så allt skulle vara redo och klart till tävlingsdagen.
Denna gång var det Eeva som skulle starta, jag var tredje förare. Det var en varm dag precis som racet två veckor tidigare, så vi försökte dricka mycket före och under tävling.
Nu var det var min tur att köra. Bilen gick bra några varv sen började den hacka, NEJ tänkte jag, vi har ju precis börjat racet bilen måste hålla. Jag meddelar att jag har problem med bilen och att jag kommer in i depån. Men precis innan jag skulle köra in i depån så kändes bilen bra igen, så jag meddelar att jag fortsätter att köra. Efter startsträckan så börja batterilampan lysa och bilen stannar direkt…. Jag hoppades att det bara var någon kabel till batteriet som var problemet, bara det inte är något med oljan hann jag tänka.
Det är första gång vi blir bogserade av banan under våra tre race. Jag fick stopp nära flaggposten, funktionären springer till mig och frågar vad för problem jag hade, han kallade på bärgning och fyrhjulingen kom snabbt fram till mig och bogserade bort mig av banan. Allt gick så snabbt och tävlingen kunde fortsätta så fort som möjligt igen. Så imponerande, vilken kommunikation mellan funktionärer, bärgare och alla som är inblandade i tävlingen, alla finns på plats och jobbar snabbt för att göra banan fri igen.
Jag blir bogserad in till depån och våra mekar jobbar febrilt med bilen för att hitta felet, dom upptäcker att vi inte får ström från batteriet, en säkring hade gått sönder. Killarna gjorde en tillfällig lösning för att få allt att fungera igen. Vi var i depån en bra stund, men sen var bilen på banan igen, och vi kom i mål denna gång också. Återigen en 4:e plats i vår klass och 12:a total. Nu tar vi lite sommarlov innan nästa race den 11 augusti på Gelleråsen Karlskoga”

Från hela vårt team tack till ER-cup — En riktigt rolig helg och ett bra race. Även en stor eloge till det väloljade maskineriet i tävlingen; funktionärer, safety och bogesering. Allt fungerade smidigt och snabbt.

Ett stort tack till våra samarbetspartners; Katrineholms MKYrkespluggetTuning Chip , FinessMlimitsShipman bildelar och Mineva Marketing; med ert stöd når vi hur långt som helst! Tusen tack till alla som stöttar och följer oss. Kom ihåg: Vi finns på facebook och Instagram

Ett stort tack även till WOT racing (NSHC) för lånet av overaller för en säker tankningen då vi hade missat reglementes skillnaden med ER-cup om klädsel vid tankning. 

Nu uppehåll, kassaflödespaus och semester. Den 11 augusti kör vi igen: Gelleråsen, Karlskoga 10:30. Be there! 


Auto racing began 5 minutes after the second car was built
.
– Henry Ford